Så här jäkla kokande arg var det längesen jag var. Jag skrek, grät och vrålade. Över vad frågar kanske den undrande.

Jo, jag fick lov av Maken att slippa träningen för den förtjusande äran att baka Biscotti.

Varför i helvete har vi tagit upp den italienska (eller va f-n det nu är för ursprungsland) traditionen här???

För att det är gott kanske? jo, tjena!

Ett satans klibb är vad det var.

Så hips vips gick slickepotten av medans jag försökte kara av mina händer och fingrar för att kunna greppa mjölmåttet..

Till slut var jag så himla arg att jag vrålade diverse svordomar vilka några är upptagna i detta inlägg.

Maken ropade uppifrån vad som hänt men fick inte svar. Jag var för arg.

Denna fråga var så inih-vete dum att jag inte ansåg den berättigad ens.

Jag hade hellre cyklat två mil!

Fast jag är stolt när jag orkar 6 km med mitt vänstra ben som krånglar, så hade jag glatt cyklat utan knot 14 km till!

Och jag hade gärna varit en fluga på väggen om rollerna var ombytta och sett när Maken stod där handfallen med deg på händerna och som ett frågetecken om var vi har våra redskap!!!

Hade det varit tvärtom hade jag fått springa ner och handräcka honom det han behövde.

Men jag fick kleta ner hela köket i min jakt efter fiffiga kletbortagarredskap.

Det hamnade på golvet så jag trampade in nåt klet på tofflan, jamena, tofflan...suck..

Vad gjorde jag då? Jo, jag slet fram en slags plastmojäng, dängde kletet på plåten, petade kletet i någon slags rad. Hällde lite ägg på som jag viftade ut med penseln, och dängde in plåtjäveln i ugnen.

Nu har jag lugnat mig och Maken sitter och flinar i soffan, men inte utan att ha avfyrat kommentarer i stil med att Jag (läs Maken) får ju aldrig bli så där arg utan att du blir ännu argare...*morrar*

Så nu ska jag se om Maken kan kolla matberedaren. Som grädde på moset började den hacka och lukta bränt.. Mandeln blev väl en för svår nöt för den att knäcka.....*mohahaaa* *himlar liksom hysteriskt lustigt med ögonen*

Så nu har vi väl den utgiften också. Tar det aldrig slut?

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag har bestämt mig för att flytta min blogg, och jag hoppas verkligen att ni kommer med mig *bedjande blick och lite fjäskande ögonlockvift*   Jag har lekt lite med nya bloggen ett tag och jag gillar endel grejer som finns där men inte här. Jag ho...

  Vädret är grått och trist, det regnar lite duggigt. Härligt för potatisen. Jag har tänkt städa färdigt idag. Ganska märkligt vilka tankar som kommer när man städar. Jag tänkte igår på när jag var frisk. Då skulle städningen klaras av på kortast möj...

    Fast man är liten är man minst lika viktig som en stor   -Nalle Puh- ...

  ... på hur livet ser ut. Ganska bra kom hon fram till, även om hon hade endel önskningar hon kunde tänka sig få uppfyllda. Kanske en vinst på sisådär ett par miljoner tänkte hon, vilken ro dessa pengar skulle ge, samt lite tyg och gotta till hennes...

      Att utvecklas är att vandra närmare bestämt från en ofullkomlighet till en annan   -Okänd- ...